Vad kan jag lära mig av det här?

Hej på er kompisar.

Häromdagen var det en på Instagram som frågade om inte mörkret påverkade oss andra, och jag svarade att jag var lite matt men ändå ganska fine. Sen dess har jag insett att jag inte är helt fine. Igår kändes det till exempel som att hela hjärnan var en stor klump av pulvermos. Jag gick runt som i en dimma och när jag försökte jobba med översättningen av en bok kunde jag inte komma på de rätta orden och formulerade mig helt konstigt. Det var mörkt i lägenheten redan när jag vaknade och jag kände mig slutkörd innan jag ens klivit upp, ungefär. Ni vet, en sån där dag?

Jag tog mig ut på en promenad med hunden iallafall, och efter det mådde jag lite bättre, men i ärlighetens namn var det inte en särskilt produktiv dag. Av erfarenhet har jag lärt mig att det inte är hälsosamt att pressa när man känner sådär. Man måste tillåta sig själv vila, annars blir priset allt för högt.

Imorse vaknade jag piggare, men då började dagen med bil-kaos istället. Ni vet ångesten när ena parten är precis i uppstarten av sin verksamhet och inkomsten inte hunnit stabiliseras än, och så går bilen sönder. Man måste betala bärgare, verkstad och hyrbil. Man har lägenhetsvisning inbokad imorgon och en matkasse som står på Coop och väntar. Vår lilla lägenhet var ganska ångestladdad imorse kan jag säga. Samtidigt som vi båda är väldigt lösningsorienterade och har en "det-löser-sig-mentalitet" så är det ju inga välkomna utgifter i nuläget. Ännu mer bekymrad blev man när den första verkstaden vi pratade med inte hade tid förrän i slutet på januari.

Jag som är känslomänniska ut i fingerspetsarna började böla av tacksamhet och rörelse när personen på andra sidan Coop-chatten ringde butiken, och sen skrev tillbaka att en anställd kör hit kassen helt gratis när hen slutar. Alltså va? på riktigt? Hur fint? Dessutom har vi fått tid på verkstad redan på onsdag, så håll tummarna för att det är ett mindre fel och inte det svindyra som det kan vara.

I slutändan blev det en bra dag även om P inte tog sig till jobbet och plånboken blev lite lättare. Jag har fått en hel del jobb gjort + en ny julfilm att göra undertexter till, vi har tagit en promenad och snart ska vi laga mat tillsammans. Imorgon ska vi titta på en lägenhet som vi väldigt gärna vill ha, så håll tummarna för det med.

Måste faktiskt säga att jag är oerhört stolt och tacksam över tänket jag lyckats anamma på senare år. Förr, när sånt här hände, var min första reaktion alltid att det var så orättvist. Jag blev arg och förbannad. Och visst är det jobbigt nu också, men tankarna som hela tiden snurrar i mitt huvud är: "Vad är meningen? Vad kan jag lära mig? Hur kan det här utveckla mig som person?" Det är ett mycket bekvämare förhållningssätt, och definitivt hälsosammare tror jag.

Imorgon skickar jag i väg min första faktura också. Det bör väl firas med saffransglögg skulle jag tro.


Gillar

Kommentarer