Det harmoniska hemmet
I samarbete med BGA

Godmorgon hörni!
Jag vet inte hur det är för er, men för mig är harmoni i hemmet otroligt viktigt. Jag tillbringar mycket tid hemma, eftersom jag jobbar hemifrån och fram tills nu dessutom har studerat på distans, så att trivas är för mig väldigt viktigt.
Jag hör till de som gärna blandar olika inredningsstilar och tillsätter en hel massa färg, växter och ljuspunkter. Jag har till exempel aprikosfärgade sängkläder och lila gardiner, flera Palettblad och en stor Monstera som dominerar hela fönstret.

Ofta har jag en ganska klar bild av hur jag vill att det ska se ut, men faller jag för något så följer det ofta med hem oavsett om det passar in eller inte. Nu bor vi väldigt, väldigt litet och har därför fått anpassa inredningen efter ytan och i ärlighetens namn skulle det inte gå in en endaste liten pryl till i vårt hem.
Men, något jag alltid haft förmågan att försumma är det här med tavlor och posters. Jag älskar dem, och BGA har ett helt otroligt utbud. Helst hade jag velat klä in hela väggarna i olika posters. Jag tänker mig svartvita tavlor med någon enstaka färgklick, ni vet? Sådär så att det poppar. Men jag tycker att det är svårt att få till snygga tavelväggar. Det kräver tanke och planering. Det är därför det är så grymt att BGA har en hel avdelning inspiration att ta del av.


Hur som helst. Vi blir ju strax tvungna att flytta igen och därför tar jag det lite lugnt med den tavelvägg som definitivt kommer att växa fram, men det var tre stycken jag helt enkelt inte kunde låta bli, och det blev två svartvita posters och en liten färgklick som går i guld/gult som så mycket annat i denna lilla mys-lägga. Ihop med svarta ramar tycker jag att de gör sig riktigt snyggt, men som sagt – det kommer att bli flera.
Kyrkan var den första postern jag föll pladask för, ser ni hur vacker den är? Som tagen ur en annan tid, en annan värld. Samma sak med tåget, det är en rest från en svunnen tid och de båda passade så bra i svartvitt. Den lilla flickan som skimrar i guldgult tycks tagen ur en fantasyberättelse och blir således en käftsmällskontrast som fångar ens blick.

Vad tycker ni?